Kvinnorna har frigjorts, dags att frigöra männen.
Det talas mycket om jämställdhet och kvinnornas frigörelse, Gudrun Schyman har sagt att det är dags att gå från jämställdhet till feminism. Alltså att jämställdhet är uppnådd och nu är det dags att gå vidare i könskriget genom atttrycka ner männen.
Jag tycker att det börjar bli dags att arbeta för männens frigörelse.Lesbiska par har fått rätt till artificiell insemination och in vitro befruktning, homosexuella par har även fått rätt att adoptera, Kvinnor har fri tillgång till abort och den nyttjas så ofta att den i Sverige måste betraktas som en rutinåtgärd. Nu väntas enligt vad jag hörde på radio igår en lag drivas igenom som medger ensamstående kvinnor rätt till artificiell insemination i Sverige, även det kan väl ses som helt okej, så länge de själva klarar av att försörja sina barn. Men är det inte dags för lite manlig frigörelse? Eftersom de ledande politiska partierna genom att ta ställning för ensamstående kvinnors rätt till inseminiation tydligen anser att barn inte behöver en pappa och eftersom kvinnorna själva tydligt visar att abort är en rutinåtgärd så kunde det vara dags att införa juridisk abort, alltså att ge pappan möjlighet att avsäga sig alla rättigheter och skyldigheter gentemot barnet, inklusive arvsrättt. Genom en sådan juridisk abort skulle "pappan" få likställd status med en spermadonator, alltså någon som barnet har rätt att få veta vem det är när h*n blir myndig, men som inte har några plikter gentemot barnet eller dess mor.
För att ge kvinnan möjlighet att välja om hon vill stå ensam med ett barn så bör juridisk abort bara få göras intill det som infaller senast, två veckor före senaste fria abortveckan eller två veckor efter att han fått veta att ett barn som är hans är på väg eller är fött. för bevisning i detta bör kvinnan låta honom skriva under en standardblankett eller spela in samtalet ("Vad är det för datum idag?" "tionde oktober" "jag vill berätta för dig att jag är gravid och att det är du som är pappan, kan du skriva under det här papperet som bevisar att jag underrättat dig?") Blanketten eller inspelningen skall givetvis omgående lämnas in och registreras i länsrätten eller så.
Idag har kvinnan hur många tillfällen som helst att välja om hon vill bli förälder eller inte, upp till tolv veckor eller så efter samlaget. Mannen har två tillfällen, när han väljer att ha sex eller inte och när han väljer att använda kondom eller inte. Med den här lagen skulle han ha ytterligare någon möjlighet.
Det enda argument jag hört emot denna lag är att det är biologisk skillnad på män och kvinnor och att en man måste ta ansvar för sina gärningar (underförstått, en kvinna skall inte behöva ta ansvar för sina). Med de lagar som nu genomdrivits och är på väg att genomdrivas så söker man undanröja den skillnaden ( det krävs i naturen en man och en kvinna för att ett barn ska bli till, feministerna vill nu att det ska krävas en kvinna och en donator, det krävs bara ett ytterst fåtal donatorer för att förse hela rikets kvinnor med den säd de vill ha, dessa kan i extremfall bestå i fångar som med tvångsmedel tappas på sin säd), om man med lagar kan undanröja en skillnad, så kan man med lagar oskadliggöra en annan skillnad.
För att kompensera för den av naturen inbyggda orättvisan borde man även prioritera bögpar och ensamstående män vid adoptioner, de har inte som kvinnor möjligheten av insemination och staten och lagen bör ju ha uppgiften att jämna till spelplanen, det säger i alla fall feministerna så fort det är kvinnorna som på grund av fysiska skillnader är underpriviligierade.
Jag tycker att det börjar bli dags att arbeta för männens frigörelse.Lesbiska par har fått rätt till artificiell insemination och in vitro befruktning, homosexuella par har även fått rätt att adoptera, Kvinnor har fri tillgång till abort och den nyttjas så ofta att den i Sverige måste betraktas som en rutinåtgärd. Nu väntas enligt vad jag hörde på radio igår en lag drivas igenom som medger ensamstående kvinnor rätt till artificiell insemination i Sverige, även det kan väl ses som helt okej, så länge de själva klarar av att försörja sina barn. Men är det inte dags för lite manlig frigörelse? Eftersom de ledande politiska partierna genom att ta ställning för ensamstående kvinnors rätt till inseminiation tydligen anser att barn inte behöver en pappa och eftersom kvinnorna själva tydligt visar att abort är en rutinåtgärd så kunde det vara dags att införa juridisk abort, alltså att ge pappan möjlighet att avsäga sig alla rättigheter och skyldigheter gentemot barnet, inklusive arvsrättt. Genom en sådan juridisk abort skulle "pappan" få likställd status med en spermadonator, alltså någon som barnet har rätt att få veta vem det är när h*n blir myndig, men som inte har några plikter gentemot barnet eller dess mor.
För att ge kvinnan möjlighet att välja om hon vill stå ensam med ett barn så bör juridisk abort bara få göras intill det som infaller senast, två veckor före senaste fria abortveckan eller två veckor efter att han fått veta att ett barn som är hans är på väg eller är fött. för bevisning i detta bör kvinnan låta honom skriva under en standardblankett eller spela in samtalet ("Vad är det för datum idag?" "tionde oktober" "jag vill berätta för dig att jag är gravid och att det är du som är pappan, kan du skriva under det här papperet som bevisar att jag underrättat dig?") Blanketten eller inspelningen skall givetvis omgående lämnas in och registreras i länsrätten eller så.
Idag har kvinnan hur många tillfällen som helst att välja om hon vill bli förälder eller inte, upp till tolv veckor eller så efter samlaget. Mannen har två tillfällen, när han väljer att ha sex eller inte och när han väljer att använda kondom eller inte. Med den här lagen skulle han ha ytterligare någon möjlighet.
Det enda argument jag hört emot denna lag är att det är biologisk skillnad på män och kvinnor och att en man måste ta ansvar för sina gärningar (underförstått, en kvinna skall inte behöva ta ansvar för sina). Med de lagar som nu genomdrivits och är på väg att genomdrivas så söker man undanröja den skillnaden ( det krävs i naturen en man och en kvinna för att ett barn ska bli till, feministerna vill nu att det ska krävas en kvinna och en donator, det krävs bara ett ytterst fåtal donatorer för att förse hela rikets kvinnor med den säd de vill ha, dessa kan i extremfall bestå i fångar som med tvångsmedel tappas på sin säd), om man med lagar kan undanröja en skillnad, så kan man med lagar oskadliggöra en annan skillnad.
För att kompensera för den av naturen inbyggda orättvisan borde man även prioritera bögpar och ensamstående män vid adoptioner, de har inte som kvinnor möjligheten av insemination och staten och lagen bör ju ha uppgiften att jämna till spelplanen, det säger i alla fall feministerna så fort det är kvinnorna som på grund av fysiska skillnader är underpriviligierade.
Kommentarer
Trackback
