Sprithitler

för fiske och frakt.

Man vrider och vänder och bryter och bänder fram båtar

på hårda kontrakt.

Men på något vis

kommer samma gamla kris

och samma hot om sparken från samma expertis.

Men folket behöver ju båtar, ja folket behöver ju skepp!

RÄDDA VARVEN, RÄDDA VARVEN, men gör det fort.

Så sjöng nationalteatern på sjuttiotalet. Men staten valde att inte rädda varven, varvsstöden var ett skämt och hade karaktären av arbetsmarknadsstöd snarare än av offensivt arbete för marknadsandelar.

Idag domineras marknaden för fraktskepp av Hyundai i Sydkorea. Vad utmärker Hyundai? Vad gör att just de kan tillverka skepp och göra vinst? Är det deras revolutionerande produktionsteknik?

Ja, till viss del, den revolutionerande produktionstekniken togs fram på Arendal i Göteborg på sjuttiotalet. Är det deras duktiga arbetare? Ja, delvis, de är ungefär lika duktiga som de Svenska arbetarna i Göteborg, alltså ganska förbannat skickliga och yrkesstolra.

Det avgörande är dock varken yrkesskicklighet, arbetsmetoder, fördelaktigt klimat, längre arbetsveckor, eller ens lägre skattekostnader pga färre åldringar att vårda, inga in vandrare att försörja och gott om hemmafruar som håller nere kostnaderna för barnomsorg med mera. Inte heller sämre arbetarskydd, arbetsmiljölagar, miljölagar eller löner kan förklara detta, deras löner är ungefär desamma som i Sverige. Inte ens alla dessa faktorer i samverkan förklarar varför Hyundai kan vara marknadsdominerande, medans Sveriges varvsindustri är i det närmaste utraderad.

Förklaringen stavas Statsstöd, Hyundai har omfattande Statsstöd. När alla andra har statsstöd så måste även vi ge vår industri statsstöd, eller förlora den.

Nu är det i bilindustrin vi har samma läge. Det krävs statsstöd. GM har varit världens största biltillverkare de flesta av de senaste dryga sjuttio åren, utan statsstöd, men nu går Toyota om dem, varför gör de det? Svaret stavas STATSSTÖD. Toyotas stora guldägg de senaste tio åren har varit Prius och därtill relaterade hyvridmodeller (Camry, ett flertal lexusvarianter) har enligt många initierade källor utvecklats med enorma insatser av statliga japanska medel och Toyota får enligt samma sagesmän kompensation från staten för att många av modellerna säljs med förlust.

Volvo har stått starka på egna ben och volvo personvagnar har sedan försäljningen varit en tillförlitlig vinstmaskin för Ford, en vinstmaskin som man lyft ur enorma pengar ur för att stödja det nya moderbolaget. Idag går Volvo, Volvo PV och Saab dåligt och då säger borgarna ”låt dem dö, bär de sig inte så får de dö, det är marknadens lag. Men om det nu är marknadens lag så är den lagen satt ur spel. Alla andra länder stöder sina industrier med stora belopp, då är det orättvist om inte vi stödjer vår industri på samma sätt.

På tidiga nittiotalet hade volvo en konceptbil, ECC, en hybridbil som man fann vara för dyr att sätta i produktion. Med lite statligt stöd då hade volvo varit marknadsledande idag.

Idag står vi inför ett teknikskifte i bilindustrin, ingen av dagens bilmodeller kommer att vara gångbar om tre år, i det läget ska vi inte låta vår bilindustri falla på dålig ekonomi och mindre marknadslyckade befintliga modeller. Vi ska hjälpa dem igenom krisen , ta över SAAB, stöd Volvo. Vi ska se till att SAAB som statsägt bolag utvecklar världens bästa bränslecellsbilar, världens bästa vätgasdrivna förbränningsmotorbilar (Aero X med turboladdad vätgasmotor, mums, en miljöanpassad supersportbil) och världens bästa seriehybrider för olika biobränslen så att Saab har de mest attraktiva bilarna på marknaden när vi går ur krisen. Vi ska stödja Volvo PV och Volvo att även de stå tekniskt starka när vi går ur krisen. Under högkon junkturen får sedan biltillverkarna stå eller falla på egna meriter, men idag är det fel läge att låta dem falla.

Ytterligare skäl att rädda Saab är att Saabs årliga förluster är billigare än att försörja de som blir arbetslösa om Saab faller med trots allt i slutändan samma skattepengar.