Har fyraprocentsspärren spelat ut sin roll?
I Sverige har vi en fyraprocentsspärr till riksdagen, en spärr som innebär att ett parti måste ha fyra procent av rösterna i landet, eller 12% av rösterna i en region, för att komma in i riksdagen. Rättfärdigandet av denna gräns är att man vill få regeringsdugliga majoriteter. Det låter väl bra? Problemet är att dessa "regeringsdugliga majoriteter" går bärsärk när de sitter i regeringsställning. Häcklare brukar säga att demokrati är när femtioen procent förtrycker de andra fyrtionio procenten. Detta ser vi återkommande exempel på, särskilt när borgarna har makten. När borgarna var i regeringsställning förra gången så slaktade de så mycket de kunde av välfärden och tryggheten i landet på kort tid, trots att de satt på ett väldigt svagt mandat. Idag gör de samma sak då de på ett väldigt svagt mandat sålt ut en stor mängd statliga bolag och förstört en stor mängd institutioner, nu senast apoteket och snart bilprovningen, när Bilprovningen konkurrensutsätts förväntar sig alla bedömmare att priserna stiger med två tredjedelar utan att servicen förbättras märkbart. Fyraprocentsspärren medger dessa excesser då den gör att relativt få partier kommer in i riksdagen och att dessa blir där så länge att varaktiga allianser bildas, inte minst valallianser. De dominerande partierna vet att de får igenom vad de vill då de mindre partierna bara finns där som vasallpartier.
Vidare är det problematiskt med fyraprocentsspärren att den leder till att partierna kommer att ha varit aktiva i politiken så länge innan de kommer in i riksdagen att deras ledning kommer att vara svår att skilja ifrån ledningen i befintliga riksdagspartier, fyraprocentsspärren gör att partiledningarna hinner förvandlas ifrån engagerade medborgare till politiker innan de kommit in i riksdagen.
För partier som ligger nära fyraprocentsspärren leder den även till att man slätar ut sin politik i jakten på en bredare väljarbas för att hålla sig kvar i riksdagen alternativt för att komma in i riksdagen, detta bidrar till den problematiska situation vi har idag där alla riksdagspartier ligger och trängs på den hundrafyrtionde centimetern ifrån vänster, på en tvåmeterstumstock och resten av det politiska spektrat är helt orepresenterat.
Om vi avskaffar fyraprocentsspärren så kommer vi att få en situation där det räcker med ca 18000 röster för att komma in i riksdagen med ett mandat, 18000 röster kan väldigt många olika partier skrapa ihop, det innebär att det mesta av det politiska spektrat kommer att representeras i riksdagen, att inget av dagens två block kommer att kunna få en egen majoritet i normalfallet, de kommer att tvingas förankra sina ideér brett i riksdagen och alltså brett i det politiska spektrum som folket representerar, detta kommer att leda till ett långsamt regerings och riksdagsarbete där förändringar av så omvälvande natur som skett innevarande mandatperiod kommer att vara ovanliga, När riksdagen får en ökad ideologisk bredd kommer besluten att bli mer präglade av förnuft, realpolitik och pragmatism. När riksdagen rymmer allt ifrån värsta marknadsliberaler till Marxister och alltifrån Nationalsocialister till Maoister så kommer folket att se och höra vad olika ideologier går för i riksdagen och den politiska diskussionen i samhället kommer att bli friskare.
När ett parti bara behöver 18000 röster för att bli kvar i riksdagen kommer man snarare att profilera sig mer på sin ideologi och sin nisch, än släta ut sig i jakten på de röster man behöver, varför den politiska spridningen kommer att bevaras.
När ditt Parti kan komma in i Riskdagen på att partisekreteraren var trevlig i Robinsson 1996 kommer många av de som kommer in i riksdagen inte att vara politiker utan engagerade medborgare, detta kan revitalisera riksdagen. När fyraprocentsspärren är borta kommer det att vara svårt eller omöjligt att förutse vilka partier som kommer in i riksdagen och vilka de kan tänkas liera sig med, vilket kommer att leda till att man förhandlar och kohandlar efter valet både för at skapa regering och för att få igenom sakfrågor, detta kommer att innebära att du kan rösta på ett parti och förvänta sig att det jobbar för sina hjärtefrågor, snarare än att rösta på en kugge i en valallians och veta att den kommer att jobba för att berika sina finansiärer och för att dess medarbetare ska behålla sina platser vid köttgrytorna.
Sammantaget, fyraprocentspärren har spelat ut sin roll och är idag skadlig för nationen.
Vidare är det problematiskt med fyraprocentsspärren att den leder till att partierna kommer att ha varit aktiva i politiken så länge innan de kommer in i riksdagen att deras ledning kommer att vara svår att skilja ifrån ledningen i befintliga riksdagspartier, fyraprocentsspärren gör att partiledningarna hinner förvandlas ifrån engagerade medborgare till politiker innan de kommit in i riksdagen.
För partier som ligger nära fyraprocentsspärren leder den även till att man slätar ut sin politik i jakten på en bredare väljarbas för att hålla sig kvar i riksdagen alternativt för att komma in i riksdagen, detta bidrar till den problematiska situation vi har idag där alla riksdagspartier ligger och trängs på den hundrafyrtionde centimetern ifrån vänster, på en tvåmeterstumstock och resten av det politiska spektrat är helt orepresenterat.
Om vi avskaffar fyraprocentsspärren så kommer vi att få en situation där det räcker med ca 18000 röster för att komma in i riksdagen med ett mandat, 18000 röster kan väldigt många olika partier skrapa ihop, det innebär att det mesta av det politiska spektrat kommer att representeras i riksdagen, att inget av dagens två block kommer att kunna få en egen majoritet i normalfallet, de kommer att tvingas förankra sina ideér brett i riksdagen och alltså brett i det politiska spektrum som folket representerar, detta kommer att leda till ett långsamt regerings och riksdagsarbete där förändringar av så omvälvande natur som skett innevarande mandatperiod kommer att vara ovanliga, När riksdagen får en ökad ideologisk bredd kommer besluten att bli mer präglade av förnuft, realpolitik och pragmatism. När riksdagen rymmer allt ifrån värsta marknadsliberaler till Marxister och alltifrån Nationalsocialister till Maoister så kommer folket att se och höra vad olika ideologier går för i riksdagen och den politiska diskussionen i samhället kommer att bli friskare.
När ett parti bara behöver 18000 röster för att bli kvar i riksdagen kommer man snarare att profilera sig mer på sin ideologi och sin nisch, än släta ut sig i jakten på de röster man behöver, varför den politiska spridningen kommer att bevaras.
När ditt Parti kan komma in i Riskdagen på att partisekreteraren var trevlig i Robinsson 1996 kommer många av de som kommer in i riksdagen inte att vara politiker utan engagerade medborgare, detta kan revitalisera riksdagen. När fyraprocentsspärren är borta kommer det att vara svårt eller omöjligt att förutse vilka partier som kommer in i riksdagen och vilka de kan tänkas liera sig med, vilket kommer att leda till att man förhandlar och kohandlar efter valet både för at skapa regering och för att få igenom sakfrågor, detta kommer att innebära att du kan rösta på ett parti och förvänta sig att det jobbar för sina hjärtefrågor, snarare än att rösta på en kugge i en valallians och veta att den kommer att jobba för att berika sina finansiärer och för att dess medarbetare ska behålla sina platser vid köttgrytorna.
Sammantaget, fyraprocentspärren har spelat ut sin roll och är idag skadlig för nationen.
Kommentarer
Trackback
