Vapenrätt igen.
I en diskussion på vapenlobbyn.egensajt.se så skrev jag nedanstående som inlägg i pågående diskussion.Det är apropos argument för att hålla vapen borta ur de hederliga medborgarnas händer.
Något som är riktigt intressant är att i ett demokratiskt fritt samhälle behövs inga stora inskränkningar i vapenägandet, att begränsa kriminellas rätt att inneha vapen efter USA:s modell är allt som egentligen är motiverat, så länge samhället är demokratiskt, frihetligt och ger alla en vettig möjlighet att sträva efter lyckan och goda möjligheter att komma tillbaks efter misslyckanden och motgångar så kommer ytterst lite vapenvåld att förekomma oavsett tillgången till vapen. Det är först när man skapar ett samhälle med starka motsättningar, kulturellt, ekonomiskt eller på annat sätt som man kommer att riskera att få ett märkbart vapenvåld och då är det dessa motsättningar som behöver åtgärdas, inte tillgången till vapen. Så länge samhället har en legitim ledning kommer inte ledningen att behöva bekymra sig över att folket har vapen, det är först när folket ges skäl till resning mot makthavarna som makthavarna behöver oroa sig över att folket äger vapen, bästa sättet för makthavarna att säkra sin nattsömn är alltså ett rättfärdigt agerande i folkets intresse, inte inskränkningar i rätten att äga och bära vapen. En persons och särskilt en politikers inställning till sina medmänniskor och vederbörandes avsikter gentemot sina medmänniskor kan lätt kontrolleras genom hans eller hennes inställning till folkets vapeninnehav, en person som inte räds ett väpnat folk har förmodligen ingen avsikt att skaffa sig fiender ibland folket. En person som räds en väpnad allmoge däremot kan med fog antas ha en agenda som h*n vet kommer att leda till folkligt missnöje. Sparsamhet med skattepengar, ansvarsfullhet och utkrävande av ansvar och ansvarsfullhet ifrån offentliganställda och offentliga befattningshavare har aldrig skaffat någon några fiender hos folket, bara hos de som tjänar på att man suger ut folket och dessa grupper har tillgång till vapen och lönnmördare oavsett folkets tillgång till vapen.
Något som är riktigt intressant är att i ett demokratiskt fritt samhälle behövs inga stora inskränkningar i vapenägandet, att begränsa kriminellas rätt att inneha vapen efter USA:s modell är allt som egentligen är motiverat, så länge samhället är demokratiskt, frihetligt och ger alla en vettig möjlighet att sträva efter lyckan och goda möjligheter att komma tillbaks efter misslyckanden och motgångar så kommer ytterst lite vapenvåld att förekomma oavsett tillgången till vapen. Det är först när man skapar ett samhälle med starka motsättningar, kulturellt, ekonomiskt eller på annat sätt som man kommer att riskera att få ett märkbart vapenvåld och då är det dessa motsättningar som behöver åtgärdas, inte tillgången till vapen. Så länge samhället har en legitim ledning kommer inte ledningen att behöva bekymra sig över att folket har vapen, det är först när folket ges skäl till resning mot makthavarna som makthavarna behöver oroa sig över att folket äger vapen, bästa sättet för makthavarna att säkra sin nattsömn är alltså ett rättfärdigt agerande i folkets intresse, inte inskränkningar i rätten att äga och bära vapen. En persons och särskilt en politikers inställning till sina medmänniskor och vederbörandes avsikter gentemot sina medmänniskor kan lätt kontrolleras genom hans eller hennes inställning till folkets vapeninnehav, en person som inte räds ett väpnat folk har förmodligen ingen avsikt att skaffa sig fiender ibland folket. En person som räds en väpnad allmoge däremot kan med fog antas ha en agenda som h*n vet kommer att leda till folkligt missnöje. Sparsamhet med skattepengar, ansvarsfullhet och utkrävande av ansvar och ansvarsfullhet ifrån offentliganställda och offentliga befattningshavare har aldrig skaffat någon några fiender hos folket, bara hos de som tjänar på att man suger ut folket och dessa grupper har tillgång till vapen och lönnmördare oavsett folkets tillgång till vapen.
Kommentarer
Trackback
