Dubbelmoral.
"För det spelar ingen roll om man är ond, är du stor vill alla vara din vän"
-Lustans Lakejer
Nittonhundrasextiofem tog en ansvarsfull brittisk statstjänsteman vad han kallade för sitt livs svåraste beslut, han och hans likar deklarerade ensidigt sin nations oberoende.
Världen svarade med fördömande, bojkotter och finansierande av terroristverksamhet syftande till nationens undergång. Maktöverlämnande: Oblodigt och ordnat efter demokratiska val. Status efter maktöverlämnandet: Minoriteter och dissidenter förföljs, raslagar införs, resultat i demkratiska val ignoreras.
Nationens brott: Rösträtt viktad efter inkomst och egendom, ett system vi hade i Sverige blott sextio år tidigare.
Nittonhundrasjuttio: en galen diktator tar makten i Libyen, Världen svarade med: Ösa oljepengar och modern teknik över honom.
Maktöverlämnande: Blodigt inbördeskrig där diktatorn använder militära understödsvapen mot obeväpnade demonstranter, utgången ännu oviss.
Nittonhundrafyrtiofem, blodig revolt i Kina. Galen diktator företar med sitt parti massmord, deportationer, annekterar grannland (med världssamfundets goda minne), missköter landets jordbruk med missväxt som följd, startar 1980 en industrialiseringsprocess med ekonomiskt krig mot västvärlden som syfte och slavarbete samt miljöförstöring som verktyg, mosar 1989 demokratidemonstranter på himmelska fridens torg under pansarvagnar och fängslar stora antal vilka till övervägande delen alltjämt är fängslade, snart tjugotvå år senare.
Världen svarar med: Lägger ned sin egen industri och gör sig beroende av landet. Sätter sig i skuld för att köpa undermåliga konsumentprodukter från landet och samtidigt genom skatter finansiera legioner av arbetslösa i de egna länderna.
Nittonhundrasjutton: Blodig revolution i Ryssland, följt av decennier av brott mot mänskligheten med deportationer, oförsvarliga oprovocerade anfallskrig, rättegångslösa fängslanden, massmord, miljöförstöring et cetera. Omvärldens svar: Göra sig beroende av deras exporterade fossilgas, avveckla försvarsmakten och därigenom göra sig sårbara för påtryckningar.
Rhodesia var ett litet land, med en ledning av skolade brittiska tjänstemän, utan starkt eftertraktade exportvaror
och med en stark vilja att spela efter reglerna och hålla fair play, de var ett enkelt mål för skolgårdens mobbare.
De stora starka råskinnen som inte tvekar att slåss fult, de smörar man för, liksom man gör för den ganska lille skithögen som köper sig vänner med pappas pengar, eller med pengar han stjäl från sina småsyskon eller från de på skolgården som är mindre än honom.
Jag anklagar västvärlden för dubbelmoral. Rhodesia begick ingen handling så hemsk att det motiverade någon av de sanktioner de utsattes för.
De övriga länderna jag nämnt inklusive Zimbabwe begår rutinmässigt såna fruktansvärda övergrepp och brott mot mänskligheten att alla civiliserade länder borde bojkotta dem, men de är stora och starka, eller bara välförsedda med godis och pengar, så dem smörar man för istället.
-Lustans Lakejer
Nittonhundrasextiofem tog en ansvarsfull brittisk statstjänsteman vad han kallade för sitt livs svåraste beslut, han och hans likar deklarerade ensidigt sin nations oberoende.
Världen svarade med fördömande, bojkotter och finansierande av terroristverksamhet syftande till nationens undergång. Maktöverlämnande: Oblodigt och ordnat efter demokratiska val. Status efter maktöverlämnandet: Minoriteter och dissidenter förföljs, raslagar införs, resultat i demkratiska val ignoreras.
Nationens brott: Rösträtt viktad efter inkomst och egendom, ett system vi hade i Sverige blott sextio år tidigare.
Nittonhundrasjuttio: en galen diktator tar makten i Libyen, Världen svarade med: Ösa oljepengar och modern teknik över honom.
Maktöverlämnande: Blodigt inbördeskrig där diktatorn använder militära understödsvapen mot obeväpnade demonstranter, utgången ännu oviss.
Nittonhundrafyrtiofem, blodig revolt i Kina. Galen diktator företar med sitt parti massmord, deportationer, annekterar grannland (med världssamfundets goda minne), missköter landets jordbruk med missväxt som följd, startar 1980 en industrialiseringsprocess med ekonomiskt krig mot västvärlden som syfte och slavarbete samt miljöförstöring som verktyg, mosar 1989 demokratidemonstranter på himmelska fridens torg under pansarvagnar och fängslar stora antal vilka till övervägande delen alltjämt är fängslade, snart tjugotvå år senare.
Världen svarar med: Lägger ned sin egen industri och gör sig beroende av landet. Sätter sig i skuld för att köpa undermåliga konsumentprodukter från landet och samtidigt genom skatter finansiera legioner av arbetslösa i de egna länderna.
Nittonhundrasjutton: Blodig revolution i Ryssland, följt av decennier av brott mot mänskligheten med deportationer, oförsvarliga oprovocerade anfallskrig, rättegångslösa fängslanden, massmord, miljöförstöring et cetera. Omvärldens svar: Göra sig beroende av deras exporterade fossilgas, avveckla försvarsmakten och därigenom göra sig sårbara för påtryckningar.
Rhodesia var ett litet land, med en ledning av skolade brittiska tjänstemän, utan starkt eftertraktade exportvaror
och med en stark vilja att spela efter reglerna och hålla fair play, de var ett enkelt mål för skolgårdens mobbare.
De stora starka råskinnen som inte tvekar att slåss fult, de smörar man för, liksom man gör för den ganska lille skithögen som köper sig vänner med pappas pengar, eller med pengar han stjäl från sina småsyskon eller från de på skolgården som är mindre än honom.
Jag anklagar västvärlden för dubbelmoral. Rhodesia begick ingen handling så hemsk att det motiverade någon av de sanktioner de utsattes för.
De övriga länderna jag nämnt inklusive Zimbabwe begår rutinmässigt såna fruktansvärda övergrepp och brott mot mänskligheten att alla civiliserade länder borde bojkotta dem, men de är stora och starka, eller bara välförsedda med godis och pengar, så dem smörar man för istället.
Kommentarer
Trackback
