Vilka är mest oljeberoende?
Man pratar om att det kommer att bli katastrof för västvärlden när den billiga oljan tar slut, det tror jag förvisso stämmer, men U-länderna kommer att drabbas värre. Idag är mycket av tredje världen helt beroende av väst för mat, mat ifrån västs överflöd, ett överflöd skapat av olja. När oljan tryter, kommer väst då att fortsätta skänka denna mat till U-länderna eller sälja den billigt? jag tror inte det, jag tror inte heller att afrikanska skitländer som Sudan, Kongo, Zimbabwe eller Somalia helt plötsligt kommer att bli ordnade demokratiska länder med en trygg landsbygd. De massor av Afrikaner, nordkoreaner med mera som redan idag lever på gränsen kommer att svälta ihjäl i drivor innan biffen blivit för dyr för medelklassvästerlänningen. När produktionen på den areal som odlas idag blir för låg när oljan faller bort eller blir dyr (jag tror inte att det kommer att ske, konstgödsel och vätgas till drift av jordbruksredskapen kommer vi alltid att prioritera) så har västländerna enorma arealer som idag ligger i träda av ofta fånig skäl, när dessa arealer tas i bruk minskar risken för svält hos oss ytterligare, men när vi inte längre flyter på ettt hav av billig olja kommer viljan att skicka delar av vår dyrbara energi till tredje världen att minska ytterligare.
Väst har infrastruktur och trots allt alltjämt samhällsgemenskap som kommer att göra att vi slipper svälta.
Väst har infrastruktur och trots allt alltjämt samhällsgemenskap som kommer att göra att vi slipper svälta.
Införa egen guldmyntfot.
Jag har funderat ett tag på våra makthavares hantering av våra valutor. Alla valutor idag bygger på förtroende, de står och faller med "marknadens" förtroende för dem. De står även och faller med politikernas beslut, Weimarrepubliken och Mugabes Zimbabwe bland många andra har använt sedelpressarna för att lösa sina ekonomiska bekymmer, mindre framgångsrikt, och i dagens samhälle har myndigheterna givit bankerna carte blanche att använda sin utlåning som sedelpress, så länge förtroendet finns för deras soliditet.
Jag har inte mycket förtroende kvar för vare sig bankernas soliditet eller fötroendevalutorna, så låt oss anförtro vår möda till något mer beständigt, guld och silver. ett uns guld idag kostar drygt åttatusen kronor, händelsevis finns det guldmynt vilkas värde enbart är guldvärdet, låt oss kalla såna mynt för tio daler guldmynt, på samma sätt finns det guldmynt på ett tiondels uns, till ett värde av drygt åttahundra kronor, låt oss kalla dem för en daler guldmynt, på motsvarande sätt finns det silvermynt, låt oss kalla dem för tio daler respektive en daler silver.
Det kan bli svårt att få ut sin lön i silver eller guld i normalfallet, men om man som butiksägare prissätter sina varor i daler guld eller daler silver så kan man varje dag uppdatera priset utifrån gällande dagspris och på så vis få rätt betalt, eller som anställd hos en sund arbetsköpare få sin lön angiven i daler guld och silver, även om man på lönedagen får den utbetald i kronor, dollar eller pund.
I vardagen idag kanske vi inte har så mycket nytta av guldmyntfoten, men när förtroendet för förtroendevalutorna försvinner så har vi ett etablerat system som omgående kan gå in och ta över, ett system där folk är vana vid att värdera saker i guld och silver och där sedelpressarna inte kan förstöra ekonomin.
Jag har inte mycket förtroende kvar för vare sig bankernas soliditet eller fötroendevalutorna, så låt oss anförtro vår möda till något mer beständigt, guld och silver. ett uns guld idag kostar drygt åttatusen kronor, händelsevis finns det guldmynt vilkas värde enbart är guldvärdet, låt oss kalla såna mynt för tio daler guldmynt, på samma sätt finns det guldmynt på ett tiondels uns, till ett värde av drygt åttahundra kronor, låt oss kalla dem för en daler guldmynt, på motsvarande sätt finns det silvermynt, låt oss kalla dem för tio daler respektive en daler silver.
Det kan bli svårt att få ut sin lön i silver eller guld i normalfallet, men om man som butiksägare prissätter sina varor i daler guld eller daler silver så kan man varje dag uppdatera priset utifrån gällande dagspris och på så vis få rätt betalt, eller som anställd hos en sund arbetsköpare få sin lön angiven i daler guld och silver, även om man på lönedagen får den utbetald i kronor, dollar eller pund.
I vardagen idag kanske vi inte har så mycket nytta av guldmyntfoten, men när förtroendet för förtroendevalutorna försvinner så har vi ett etablerat system som omgående kan gå in och ta över, ett system där folk är vana vid att värdera saker i guld och silver och där sedelpressarna inte kan förstöra ekonomin.
Dags att införa en andra kammare i riksdagen?
Vi har en politikernomenklatura i Sverige, människor som under stora delar av sitt yrkesverksamma liv arbetat som riksdagsledamöter eller arbetat för att bli riksdagsledamöter. För en vanlig Svensson på gatan framstår dessa inte sällan som att de saknar insikt i verkligheten för vanligt folk. Detta skapar ett avstånd mellan den politiska makten och mannen på gatan och leder till beslut som många av oss uppfattar som verklighetsfrämmande. Jag har ett förslag på hur man åtminstone till en del skall kunna råda bot på detta. Inför riksdagsplikt här i landet., Om vi inför en andra kammare i riksdagen, en kammare som man inte väljs till i allmänna val utan lottas till på sex år och där hälften av bemanningen byts ut var tredje år eller en tredjedel varannat år. Som myndig svensk medborgare är man med i lotteriet och blir man utvald är man skyldig attt delta i andra kammarens arbete i sex år. Eventuella företag drivs av av riksdagen anställd personal under tiden, Arbetsgivare är skyldiga att medge tjänstledigt under riksdagsperioden och att ge den anställde jobbet tillbaka efter avslutat uppdrag.
Om alla beslut måste godkännas av bägge kamrarna innan de kan bli lag så kommer lagar som vanligt folk i allmänhet inte vill ha ej heller att godkännas. Om alla vet att de skulle kunna hamna i riksdagen kommer mannen på gatans intresse för politik och samhällsutveckling att öka.
Detta förslag kommer givetvis att leda till ett mindre snabbt och mindre kraftfullt riksdagsarbete, men i mina ögon är det en fördel.
Om alla beslut måste godkännas av bägge kamrarna innan de kan bli lag så kommer lagar som vanligt folk i allmänhet inte vill ha ej heller att godkännas. Om alla vet att de skulle kunna hamna i riksdagen kommer mannen på gatans intresse för politik och samhällsutveckling att öka.
Detta förslag kommer givetvis att leda till ett mindre snabbt och mindre kraftfullt riksdagsarbete, men i mina ögon är det en fördel.
Think Bike
Jag vill minnas att jag läste häromåret om någon brittisk stad som hade "Think Bike" som ett av sina slagord och det var inte trampcyklar de avsåg. De insåg att motorcyklar är smidiga och relativt miljövnliga fordon, miljövänliga inte minst i kraft av att de är smidiga och inte står på tomgång i köer i evighet. Det kanske är dags att tänka hoj i Sverige också, såväl i trafik och gatuplaneringen i städerna, som ffa genom att införa en ny klass av motorcykel.
Idag har vi tre klasser av motorcykel, vi har A, den klassen innebär att du får köra alla gatlagliga motorcyklar och den kan tas av den som fyllt tjugoett år, eller så får man den automatiskt när man innehavt mellanklasskörkort i två år. Mellanklasskörkortet eller A:begränsat får tas av den som fyllt arton år, den stipulerar att hojen får ha max 25'KW motoreffekt och max en viss effekt per kilo motorcykel. Slutligen har vi idag klass A1 som får tas av den som fyllt sexton år, den innebär att man får köra ett fordon med under 125 kubikcentimeter cylindervolym och max 11kw, Nu vill jag föreslå att man inför en till motorcykelklass, låt oss kalla den A2. Denna motorcykelklass skulle få ha max 6kw och en topphastighet om max 80km/h. Dessa motorcyklar skulle lyda under samma besiktningskrav som övriga motorcyklar, men få köras av den som innehar motorcykelkort oavsett klass, samt av den som innehaft bilkörkort i fem år och har mopedförarbevis, eller som innehaft bilkörkort i fem år och gått en halvdagskurs för A2 hos en trafikskola och därifrån fått utbildningsintyg.
Denna nya fordonsklass skulle tror jag innebära ett uppsving för den motoriserade tvåhjulingen i Sverige och därigenom inte minst en minskning av trängseln i städerna.
Idag har vi tre klasser av motorcykel, vi har A, den klassen innebär att du får köra alla gatlagliga motorcyklar och den kan tas av den som fyllt tjugoett år, eller så får man den automatiskt när man innehavt mellanklasskörkort i två år. Mellanklasskörkortet eller A:begränsat får tas av den som fyllt arton år, den stipulerar att hojen får ha max 25'KW motoreffekt och max en viss effekt per kilo motorcykel. Slutligen har vi idag klass A1 som får tas av den som fyllt sexton år, den innebär att man får köra ett fordon med under 125 kubikcentimeter cylindervolym och max 11kw, Nu vill jag föreslå att man inför en till motorcykelklass, låt oss kalla den A2. Denna motorcykelklass skulle få ha max 6kw och en topphastighet om max 80km/h. Dessa motorcyklar skulle lyda under samma besiktningskrav som övriga motorcyklar, men få köras av den som innehar motorcykelkort oavsett klass, samt av den som innehaft bilkörkort i fem år och har mopedförarbevis, eller som innehaft bilkörkort i fem år och gått en halvdagskurs för A2 hos en trafikskola och därifrån fått utbildningsintyg.
Denna nya fordonsklass skulle tror jag innebära ett uppsving för den motoriserade tvåhjulingen i Sverige och därigenom inte minst en minskning av trängseln i städerna.
Lite mer skrytsamhet.
Jag tänker återigen hävda att jag är en taxigud. 85074 kronor på taxametern i Januari!