Bygga bort självmordsbroar.
Är väl i och för sig en lovvärd tanke som ekot idag meddelar att vägverket lagt fram, men det hjälper knappast. Enligt vägverket hoppar ca femtio personer årligen från broar., detta vill man komma åt genom att sätta högre räcken samt (blir någon förvånad?) kameror på de populäraste hoppbroarna.
Jag tror att man förvisso kommer åt några hoppare på detta sätt och att man därigenom kanske hindrar fyra till fem självmord om året, men allvarligt talat, har man bestämt sig för att ta självmord så kommer man att göra det oavsett om man får söka rätt på en annan bro, eller ett högt hus. Vill vi komma åt självmorden i samhället så är det samhällsstrukturen vi måste åtgärda, inte infrastrukturen. Det kommer alltid att finnas folk som vill ta livet av sig och har de bestämt sig så kommer de att lyckas. Det vi kan göra är att se till att samhället är så pass människovärdigt att inte lika många som idag mår så dåligt att de inte ser någon annan utväg ä n självmord, samt att se till att de som söker hjälp får adekvat hjälp. Av de fem mig närstående män som dött under min livstid så dog fyra för egen hand. Av de tre mig närstående kvinnor som dött under mitt liv så dog alla av åldersrelaterade sjukdomar vid en ålder över åttio år. Det är uppenbart att något måste göras för att normaliser mäns självmordsfrekvens till kvinnors nivå, att hindra hopp från broar hjälper knappast, men däremot att inse att när en medelålders man söker hjälp för att han mår så bottenlöst mentalt dåligt, så söker han bara en gång, då ger man honom inte två sömntabletter och skickar hem honom, om man inte vill fiska upp honom ur en sjö fem dagar senare, eller torka upp hans hjärna från köksgolvet, eller vädra ut hans koloxidfyllda husbåt så att man kan gå in och bära ut hans kropp.
Jag tror att man förvisso kommer åt några hoppare på detta sätt och att man därigenom kanske hindrar fyra till fem självmord om året, men allvarligt talat, har man bestämt sig för att ta självmord så kommer man att göra det oavsett om man får söka rätt på en annan bro, eller ett högt hus. Vill vi komma åt självmorden i samhället så är det samhällsstrukturen vi måste åtgärda, inte infrastrukturen. Det kommer alltid att finnas folk som vill ta livet av sig och har de bestämt sig så kommer de att lyckas. Det vi kan göra är att se till att samhället är så pass människovärdigt att inte lika många som idag mår så dåligt att de inte ser någon annan utväg ä n självmord, samt att se till att de som söker hjälp får adekvat hjälp. Av de fem mig närstående män som dött under min livstid så dog fyra för egen hand. Av de tre mig närstående kvinnor som dött under mitt liv så dog alla av åldersrelaterade sjukdomar vid en ålder över åttio år. Det är uppenbart att något måste göras för att normaliser mäns självmordsfrekvens till kvinnors nivå, att hindra hopp från broar hjälper knappast, men däremot att inse att när en medelålders man söker hjälp för att han mår så bottenlöst mentalt dåligt, så söker han bara en gång, då ger man honom inte två sömntabletter och skickar hem honom, om man inte vill fiska upp honom ur en sjö fem dagar senare, eller torka upp hans hjärna från köksgolvet, eller vädra ut hans koloxidfyllda husbåt så att man kan gå in och bära ut hans kropp.
Två smällar på tre veckor
I jobbet och allt under provanställning. Ser inte helt bra ut för min anställning.
Jag tänker hävda att denna smällen inte var mitt fel, men eftersom jag var på väg ut från en parkering så spelar det inte så stor roll hur mycket från höger jag kom och hur uppmärksam jag var, det blir mitt fel i alla fall i slutändan i försäkringsbolagens och chefens ögon.
Jag var alltså på väg ut från Max parkering för att svänga ner på kungsängsgatan. jag tittar åt bägge hållen och smyger ut, då vägen är ganska skymd av en halvlåg barrhäck. När jag börjar komma så långt att jag kan se något åt vänster förbi hindren så ser jag en mörkgrön bil, jag bormsar bort de fåtaliga km/h min bil rör sig med och hör kraset när den andra bilen, en ford Escort kombi, kör in i min vänster framskärm och åstadkommer en obetydlig skada där, men en inte helt betydelselös skada i sin egen front, varför det blir försäkringsärende av det hela. Eftersom jag kom ut från en "tomt, äga, parkering eller motsvarande" så är det per automatik mitt fel.
Självrisken är inte nådig och jag är sannolikt snart arbetslös. Börjar kännas som att det är dags att hitta ett arbete som inte är yrkesmässigt körande, men det är inte så lätt.
Jag tänker hävda att denna smällen inte var mitt fel, men eftersom jag var på väg ut från en parkering så spelar det inte så stor roll hur mycket från höger jag kom och hur uppmärksam jag var, det blir mitt fel i alla fall i slutändan i försäkringsbolagens och chefens ögon.
Jag var alltså på väg ut från Max parkering för att svänga ner på kungsängsgatan. jag tittar åt bägge hållen och smyger ut, då vägen är ganska skymd av en halvlåg barrhäck. När jag börjar komma så långt att jag kan se något åt vänster förbi hindren så ser jag en mörkgrön bil, jag bormsar bort de fåtaliga km/h min bil rör sig med och hör kraset när den andra bilen, en ford Escort kombi, kör in i min vänster framskärm och åstadkommer en obetydlig skada där, men en inte helt betydelselös skada i sin egen front, varför det blir försäkringsärende av det hela. Eftersom jag kom ut från en "tomt, äga, parkering eller motsvarande" så är det per automatik mitt fel.
Självrisken är inte nådig och jag är sannolikt snart arbetslös. Börjar kännas som att det är dags att hitta ett arbete som inte är yrkesmässigt körande, men det är inte så lätt.
Rättvisan 1 - DBF 0
Tre DBF terrorister togs på fredagen i förvar sedan de vandaliserat en kaninfarm utanför uppsala och utsatt kaninerna för stress och fara. Sannerligen trevligt när man för en gångs skull får tag i terroristerna. Problemet med dessa som med all sorts terror är att de kan agera helt under radarn tills de genomför sina angrepp och därför är väldigt svåra at få stopp på i tid. Den här gången han de dock ej orsaka särskilt stor skada innan de stoppades och dessutom lyckades polisen omhänderta tre av beräknade fyra förövare. Hurra för uppsalapolisen.
Värnplikt bara i orostid
Försvarsminister Mikael Odenberg vill enligt aftonbladet idag avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid för att kunna aktivera den i orostid. Ett sällsynt aningslöst förslag. Orostid kan komma som en blixt från en klar himmel och om vi då inte har en färdigutbildad arme så är det svårt att be Putin att vänta i tio år med att angripa sverige så att vi hinner införa allmän värnplikt. Jag undrar vad han tänker med.
Vidare så menar han att "I dag kan den svenska militären göra störst nytta i oroshärdar utomlands" och det kan han på en del sätt ha rätt i, men skall den svenska armen kunna göra samma stora nytta som hittills så är det viktigt att vi skickar ut soldater av samma kvalitet som hittills, det vill säga soldater som levt och arbetat i det civila några år efter vårnplikten och skaffat sig mer kompetenser än bara det rent militära och som dessutom valts ut bland det stora antal sökande som vår allmänna värnplikt har gett.
Fortfarande enligt aftonbladet så säger Odenberg även att "? Skulle man ha en pliktlagstiftning som är vilande i fredstid och kunna aktiveras i orostid, då tycker jag absolut att den ska vara könsneutral, säger han till Svenska Dagbladet.
?Nationell hemförsäkring?
? Försvaret av vårt land är en lika stor angelägenhet för alla svenska medborgare, oavsett kön."
Även detta är okunnigt alternativt ohederligt. Försvaret har alltid varit en lika stor angelägenhet för alla svenska medborgare oavsett kön, men vi har alltid haft vett att prioritera våra resurser. om alla män och kvinnor i vapenför ålder dör vid fronten, så som alla män i vapenför ålder gjorde i det tredje riket, så får vi ett svårt problem för nativiteteni sverige under många år, de fjortonåriga och yngre flickor som blir kvar skall inte behöva föda några barn förrän de är i tjugo års åldern. vi förlorar alltså flera generationer, inte bara soldatgenerationen, utan även barnen som skulle fötts i följden av freden. Kvinnor är för värddefulla för att skickas till fronten i större mänfgder såvida de inte är sterila. Mannen går till fronten för att skydda fru och barn så att han vet att hans familj och hans sätt att leva lever vidare. Kvinnan tar hand om barnen, tar hand om de arbetsuppgifter som mannen lämnar bakom sig och ser till att nationen har en framtid trots att en generation män dör på slagfälten. Vems lott som är svårast vet inte jag, men jag vet att skall nationen ha en framtid efter ett krig så krävs det att en majoritet av kvinnor i vapenför /fertil ålder stannar hemma och undviker att dö i skyttegravarna och på minfälten.
Med detta inte sagt att kvinnor skall utestängas från värnplikten. alla skall i den mån det är rimligt ges friheten att följa sin längtan.
Vidare så menar han att "I dag kan den svenska militären göra störst nytta i oroshärdar utomlands" och det kan han på en del sätt ha rätt i, men skall den svenska armen kunna göra samma stora nytta som hittills så är det viktigt att vi skickar ut soldater av samma kvalitet som hittills, det vill säga soldater som levt och arbetat i det civila några år efter vårnplikten och skaffat sig mer kompetenser än bara det rent militära och som dessutom valts ut bland det stora antal sökande som vår allmänna värnplikt har gett.
Fortfarande enligt aftonbladet så säger Odenberg även att "? Skulle man ha en pliktlagstiftning som är vilande i fredstid och kunna aktiveras i orostid, då tycker jag absolut att den ska vara könsneutral, säger han till Svenska Dagbladet.
?Nationell hemförsäkring?
? Försvaret av vårt land är en lika stor angelägenhet för alla svenska medborgare, oavsett kön."
Även detta är okunnigt alternativt ohederligt. Försvaret har alltid varit en lika stor angelägenhet för alla svenska medborgare oavsett kön, men vi har alltid haft vett att prioritera våra resurser. om alla män och kvinnor i vapenför ålder dör vid fronten, så som alla män i vapenför ålder gjorde i det tredje riket, så får vi ett svårt problem för nativiteteni sverige under många år, de fjortonåriga och yngre flickor som blir kvar skall inte behöva föda några barn förrän de är i tjugo års åldern. vi förlorar alltså flera generationer, inte bara soldatgenerationen, utan även barnen som skulle fötts i följden av freden. Kvinnor är för värddefulla för att skickas till fronten i större mänfgder såvida de inte är sterila. Mannen går till fronten för att skydda fru och barn så att han vet att hans familj och hans sätt att leva lever vidare. Kvinnan tar hand om barnen, tar hand om de arbetsuppgifter som mannen lämnar bakom sig och ser till att nationen har en framtid trots att en generation män dör på slagfälten. Vems lott som är svårast vet inte jag, men jag vet att skall nationen ha en framtid efter ett krig så krävs det att en majoritet av kvinnor i vapenför /fertil ålder stannar hemma och undviker att dö i skyttegravarna och på minfälten.
Med detta inte sagt att kvinnor skall utestängas från värnplikten. alla skall i den mån det är rimligt ges friheten att följa sin längtan.
Kvinnor tillför nya kompetenser till försvaret.
Kvinnor har större social kompetens och lättare att knyta kontakter med folket i de länder vårt nya insatsförsvar verkar i, det är några av de argument som höjs för fler kvinnor i militären. Manliga befäl och soldater går enligt många uppgifter ibland till prostituerade, eller utnyttjar lokala kvinnor för korta innehållslösa sexrelationer.
Frågan är dock i ljuset av en av gårdagens nyheter vad som är bättre, att kvinnliga officerer knyter vänskapliga kontakter med lokalbefolkningen http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1069895,00.html eller att manliga befäl går till horor som de bara knullar med.
Frågan är dock i ljuset av en av gårdagens nyheter vad som är bättre, att kvinnliga officerer knyter vänskapliga kontakter med lokalbefolkningen http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1069895,00.html eller att manliga befäl går till horor som de bara knullar med.
Feminismen, lagen och den selektiva varseblivningen.
Läser i Aftonbladet att Kvinnojoursmedarbetarna i Tranås och Rektorn på en skola där blivit frikända från medhjälp till egenmäktighet med barn. Detta efter att de i sex år hjälpt en kvinna som kidnappat barnen från deras far att hålla sig gömd och hålla barnen inskrivna i en skola under falskt namn.
Att Kvinnojouren gömmer en kvinna och de barn hon säger att är hennes utan att ställa besvärande frågor får anses vara naturligt, det är det de är till för. Men, efter en månad, sex månader eller rentav ett år så borde kvinnan ifråga vara så trygg med jourkvinnorna att hon klarar av att bli frågad om sin och barnens situatio. Jourkvinnorna borde även ha möjlighet att genom det omfattande och kraftfulla nätverk som ROKS och dess systerorganisationer utgör kunna ställa relevanta frågor till relevanta myndighetspersoner utan att därigenom röja vart kvinnan och barnen ifråga befinner sig. Att underlåta att ställa frågor och söka svar under så lång tid är inte lojalitet med sin uppgift, det är en fullständig frånvaro av civilkurage och samhällsansvar. Det är även en fullständig illojalitet mot kvinnan och barnen ifråga. En kvinna som gömmer sig under så lång tid har endera så svåra problem med sin exman att hon bör ha samhällets hjälp att skapa en långvarig lösning, eller så har hon så svåra mentala och emotionella problem att hon utgör en fara för såväl sig själv, som framförallt för barnen och i så fall bör hon ges professionell hjälp och barnen den vård samhället har att erbjuda.
För en rektor i en skola gäller ovanstående sjufallt. Som rektor har man inte rätten att lita på en ensam förälders ord och en könsseparatistisk organisation utan offentlig insyn. I alla fall inte under så lång tid som det här rör sig om.
Att rektorn tog in barnen under falsk identitet var helt rätt, då barnen har rätt att gå i skolan. Att hon sedan inte gjorde relevanta efterforskningar, PÅ EGEN HAND, inte genom kvinnojourens feministiska nätverk! Var fullständigt oförlåtligt och grovt vårdslöst. Rektorn kan inte ha nått sitt ämbete utan att vara en intelligent och kompetent person med hyfsat kontaknät, att för en sådan person låta bli att göra relevanta efterforskningar om de personer hon vet att hon bryter mot lagen för kan inte handla om okunskap, det handlar om en klar vilja att bryta mot lagen, en vilja som bara kan ha ett ursprung i en brist på förtroende för det system hon ska vara en del i att upprätthålla. Denna brist på förtroende för samhällets förmåga att ta goda beslut och skydda sina svagaste kan bara ha sitt ursprung i att hon gått på feminismens lögner om patriarkatet.
Slutsatsen blir att dessa personer vetat exakt vad de gjort och att de på grund av ideologisk föblindning valt att ställa sig själva över gällande lag.
När en arbetslös lågutbildad Nynazist misshandlar en färgad får han hårdare straff på grund av sin ideologiska förblindning. När en feminist gravt skadar ett barns relation till sin far och aktivt bidrar till skapande av PAS så går hon straffri för att hon trots sin mångåriga högskoleutbildning och sitt framgångsrika yrkesarbete inte visste bättre.
Var är konsekvensen i detta? Destruktiva ideologier och hat skall inte vara förmildrande omständigheter, oavsett deras trendighet eller politiska färg.
Att Kvinnojouren gömmer en kvinna och de barn hon säger att är hennes utan att ställa besvärande frågor får anses vara naturligt, det är det de är till för. Men, efter en månad, sex månader eller rentav ett år så borde kvinnan ifråga vara så trygg med jourkvinnorna att hon klarar av att bli frågad om sin och barnens situatio. Jourkvinnorna borde även ha möjlighet att genom det omfattande och kraftfulla nätverk som ROKS och dess systerorganisationer utgör kunna ställa relevanta frågor till relevanta myndighetspersoner utan att därigenom röja vart kvinnan och barnen ifråga befinner sig. Att underlåta att ställa frågor och söka svar under så lång tid är inte lojalitet med sin uppgift, det är en fullständig frånvaro av civilkurage och samhällsansvar. Det är även en fullständig illojalitet mot kvinnan och barnen ifråga. En kvinna som gömmer sig under så lång tid har endera så svåra problem med sin exman att hon bör ha samhällets hjälp att skapa en långvarig lösning, eller så har hon så svåra mentala och emotionella problem att hon utgör en fara för såväl sig själv, som framförallt för barnen och i så fall bör hon ges professionell hjälp och barnen den vård samhället har att erbjuda.
För en rektor i en skola gäller ovanstående sjufallt. Som rektor har man inte rätten att lita på en ensam förälders ord och en könsseparatistisk organisation utan offentlig insyn. I alla fall inte under så lång tid som det här rör sig om.
Att rektorn tog in barnen under falsk identitet var helt rätt, då barnen har rätt att gå i skolan. Att hon sedan inte gjorde relevanta efterforskningar, PÅ EGEN HAND, inte genom kvinnojourens feministiska nätverk! Var fullständigt oförlåtligt och grovt vårdslöst. Rektorn kan inte ha nått sitt ämbete utan att vara en intelligent och kompetent person med hyfsat kontaknät, att för en sådan person låta bli att göra relevanta efterforskningar om de personer hon vet att hon bryter mot lagen för kan inte handla om okunskap, det handlar om en klar vilja att bryta mot lagen, en vilja som bara kan ha ett ursprung i en brist på förtroende för det system hon ska vara en del i att upprätthålla. Denna brist på förtroende för samhällets förmåga att ta goda beslut och skydda sina svagaste kan bara ha sitt ursprung i att hon gått på feminismens lögner om patriarkatet.
Slutsatsen blir att dessa personer vetat exakt vad de gjort och att de på grund av ideologisk föblindning valt att ställa sig själva över gällande lag.
När en arbetslös lågutbildad Nynazist misshandlar en färgad får han hårdare straff på grund av sin ideologiska förblindning. När en feminist gravt skadar ett barns relation till sin far och aktivt bidrar till skapande av PAS så går hon straffri för att hon trots sin mångåriga högskoleutbildning och sitt framgångsrika yrkesarbete inte visste bättre.
Var är konsekvensen i detta? Destruktiva ideologier och hat skall inte vara förmildrande omständigheter, oavsett deras trendighet eller politiska färg.
Vart tog de vägen?
Är en fråga man ställer sig ibland. Såg en Fiat 127 parkerad på en gata i Luthagen idag, då frågade jag mig, vart tog de vägen? En gång i tiden var dessa bilar vanliga inslag igatubilden, nu är de praktiskt taget utrotade. Samma fråga har man fått ställa sig om många andra saker, snowjoggers till exempel, eller Kawasakis trepipar. En vacker dag är de bara borta ur gatubilden utan att någon egentligen saknar dem innan h*n ser en sådan och frågar sig, "vart tog de vägen?"
Skoj bil.
Jag hade glömt hur kul min kära Saab 600 är när den går som den ska.
Hämtade den på verkstan idag med bytt huvudbromscylinder och vilken fröjd den är att köra och bromsa.
Lite gungig med utslitna stötdämpare, men rena skrattet att köra. Det finns vissa poänger med att hålla sina bilar i god kondition.
Hämtade den på verkstan idag med bytt huvudbromscylinder och vilken fröjd den är att köra och bromsa.
Lite gungig med utslitna stötdämpare, men rena skrattet att köra. Det finns vissa poänger med att hålla sina bilar i god kondition.
Vill ha ett förlåtande jobb.
Yrkesförare, ett misstag, ett litet och obetydligt, kostnad 15000 kr i självrisk. Möjlighet att korrigera i efterhand: 0!
oro att förlora jobbet: STOR!
Bbörjar kännas som att man vill ha ett jobb där en dålig dag inte genererar enorma kapitalkostnader eller personskador.
Någon som har ett tips på ett sådant med vettig lön och vettiga arbetsuppgifter.
oro att förlora jobbet: STOR!
Bbörjar kännas som att man vill ha ett jobb där en dålig dag inte genererar enorma kapitalkostnader eller personskador.
Någon som har ett tips på ett sådant med vettig lön och vettiga arbetsuppgifter.
Kapade E4:an för racetävling
"Fartdårarna spärrade själva av E4:an. Sedan kappkörde de."
Skriver Aftonbladet i upprört tonfall. De fortsätter med begrepp och antydningar av laglöshet och ansvarslöshet.
Att de är laglösa i sitt agerande är uppenbart, man får inte spärra av en väg för att utöva kappkörning om man inte har polisens tillstånd. Man får inte köra snabbare än angiven hastighet om man inte har polisens tillstånd.
Men, vad är alternativet i stockholm, där allt som liknar en motorbana eller en lämplig plats att utöva sitt hastighetsintresse tas bort innan du hinner säga förmynderi, eller för den delen bilistfientlighet.
Att streetracearna är ansvarslösa, som också antyds i texten kan dock inte anses stämma. Man spärrar av en rak och finväg på ett säkert sätt, man har väl arrangerade race där två bilar i taget körs mot varandra med goda säkerhetsmarginaler och man ser till att uppehållet man skapar är kort. vägen avstängd mellan 20.31 och 20.36 stod det i texten. Har man så ont om tid att man upprörs över att stå still i mindre än fem minuter så bör man endera börja arbeta som tidtabellsplanerare på ett större kollektivtrafiksföretag, eller gå i terapi för att arbeta bort sina sjukliga stressreaktioner.
Tills berörda myndigheter har ordnat en bra motorbana för såväl hobby som proffsraceing av alla slag i stockholms absoluta närområde så vill jag säga en sak till de ansvariga till dessa streetrace, STÅ PÅ ER!!
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1058162,00.html
Skriver Aftonbladet i upprört tonfall. De fortsätter med begrepp och antydningar av laglöshet och ansvarslöshet.
Att de är laglösa i sitt agerande är uppenbart, man får inte spärra av en väg för att utöva kappkörning om man inte har polisens tillstånd. Man får inte köra snabbare än angiven hastighet om man inte har polisens tillstånd.
Men, vad är alternativet i stockholm, där allt som liknar en motorbana eller en lämplig plats att utöva sitt hastighetsintresse tas bort innan du hinner säga förmynderi, eller för den delen bilistfientlighet.
Att streetracearna är ansvarslösa, som också antyds i texten kan dock inte anses stämma. Man spärrar av en rak och finväg på ett säkert sätt, man har väl arrangerade race där två bilar i taget körs mot varandra med goda säkerhetsmarginaler och man ser till att uppehållet man skapar är kort. vägen avstängd mellan 20.31 och 20.36 stod det i texten. Har man så ont om tid att man upprörs över att stå still i mindre än fem minuter så bör man endera börja arbeta som tidtabellsplanerare på ett större kollektivtrafiksföretag, eller gå i terapi för att arbeta bort sina sjukliga stressreaktioner.
Tills berörda myndigheter har ordnat en bra motorbana för såväl hobby som proffsraceing av alla slag i stockholms absoluta närområde så vill jag säga en sak till de ansvariga till dessa streetrace, STÅ PÅ ER!!
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1058162,00.html
Förhöjd skrotningspremie, till vilken miljönytta?
Regeringen vill från första juni införa en förhöjd skrotningspremie på 4000 kronor för bilar av åttionio års modell eller äldre och som var i trafik den trettioförsta augusti 2006. en på många plan korkad åtgärd. Inte minst för att den är tveksam ur miljösynpunkt och förkastlig ur fördelningspolitisk synpunkt.
Det höjer priset på en rullande bil till minst 4000kr. vilket innebär att mina senaste tre bilar skulle hamnat i pressen istället för i min ägo. Visst är det miljövänligt, men bara i så måtto att de som har lite pengar inte kommer att kunna köpa en riktigt billig bil utan istället hänvisas till svindyr kollektivtrafik. Det kommer inte att innebära att vi som har ont om pengar köper en ny fin miljöbil.
För övrigt är det frågan om ifall det är mer miljövänligt att köpa en ny bil som drar 0.8 och köra 1500 mil per år i sjutton år för att sedan skrota, än att ta en 20 år gammal ful och bucklig bil med frisk motor som drar 0.8 (bilarna var lättare förr) montera katalysator för 700 kronor och sedan köra 1400 mil per år i tjugo år. Att hålla liv i en gammal bil besparar oss den miljöbelastning som tillverkningen av en ny bil innebär.
En förhöjd skrotningspremie på 4000 kronor skulle ha lett till att denna min senast inköpta bil skulle hamnat i pressen istället för i min ägo, vore det en välgärning för miljön?
Det höjer priset på en rullande bil till minst 4000kr. vilket innebär att mina senaste tre bilar skulle hamnat i pressen istället för i min ägo. Visst är det miljövänligt, men bara i så måtto att de som har lite pengar inte kommer att kunna köpa en riktigt billig bil utan istället hänvisas till svindyr kollektivtrafik. Det kommer inte att innebära att vi som har ont om pengar köper en ny fin miljöbil.
För övrigt är det frågan om ifall det är mer miljövänligt att köpa en ny bil som drar 0.8 och köra 1500 mil per år i sjutton år för att sedan skrota, än att ta en 20 år gammal ful och bucklig bil med frisk motor som drar 0.8 (bilarna var lättare förr) montera katalysator för 700 kronor och sedan köra 1400 mil per år i tjugo år. Att hålla liv i en gammal bil besparar oss den miljöbelastning som tillverkningen av en ny bil innebär.
En förhöjd skrotningspremie på 4000 kronor skulle ha lett till att denna min senast inköpta bil skulle hamnat i pressen istället för i min ägo, vore det en välgärning för miljön?
