Fostervattensdiagnostik.
Avsikten förefaller naturligtvis vara god, men i praktiken är det ett slag i luften, eller än värre, en inskränkning i individens frihet och rättighet, som ändå inte kommer att ge avsett resultat.
Det har nämligen flera gånger i de populärvetenskapliga tidningarna nämnts att man har utvecklat metoder för att utifrån ett enkelt blodprov på den havande kvinnan utröna könet på det barn hon bär. Även om socialstyrelsen förbjuder sådan kontroll i Sverige så kommer man ej att kunna hindra kvinnor från att resa över bron och få sådant prov utfört i danmark och sedan fara hem och göra abort.
Alltså, det är olyckligt att vissa kulturer värderar flickor så lågt att kvinnor väljer att abortera sina döttrar, men det kan vi inte lagstifta bort, vi kan bara informera bort sådan problematik.
Dollhouse
Den mesta informationen om serien kan fås via wikipedia eller Fox hemsida, så jag nöjer mig med att säga att det verkar vara en bra serie, se den.
Take my love, take my land, take me where i cannot stand
You cant take the sky from me.
Eller vänta lite nu, det är ju just det de hat gjort. Två gånger.
Den första gången var på sjuttiotalet när NASA slutade sträva utåt, man skrinlade planerna på bemannade uppdrag till Mars och man lade ned apolloprogrammet. Ett stort svek mot mänskligheten, vi behöver nya världar att sträva mot.
Den andra gången var 2003 då man lade ned den ljuvliga TV-serien Firefly. Jag får erkänna att jag trots att jag blivit tipsad om den flera gånger inte kommit till skott att se den förrän för ca två veckor sedan och vilken underbar serie. Enligt alla rätvvisans lagar borde jag ha haft fem sex säsonger att se igenom, men så är icke fallet, för FOX lade ned den efter elva avsnitt och totalt filmades fjorton vilka sedermera blev tillgängliga på DVD, något par år senare kom en film som uppföljare, Serenity.
Efter att Firefly stoppades sade Joss Whedon att han aldrig mer skulle arbeta med FOX, men nu gör han det, med TV-serien Dollhouse so har premiär på fredag. Whedon säger att det inte är samma ledningsgrupp nu som när man dödade Firefly, så det kanske är läge för alla Fireflyfans, så kallade Browncoats att ta upp kampen för Kapten Malcolm Reynolds och hans besättning igen så att vi kan få återse dem i våra vardagsrum.
Oavsett om den kampanjen lyckas eller ej så vill jag härmed starta ett upprop för Sveriges rymdprogram. Sverige bör givetvis fortsätta arbeta inom ESA, men vi måste även själva ta initiativet, Ett Svenskt rymdprogram kan innebära en helt ny framtid för Sverige, både här hemma och ute i rymden. Jag vill att Sverige förankrar några avfyrningsplattformar vid Ekvatorn, gärna gamla oljeriggar så att det blir billigt. Därifrån bör Sverige skicka upp två rymdstationer, en i nära omloppsbana och en i lagrangepunkten mellan jorden och månen. Sedan skall man skicka upp vad som krävs för att bygga en månbas och en marsbas. Vi bör ha femtio man boende i rymdstationerna inom tio år ooch hundra kolonister på månen om femton och på Mars om tjugo år. Tekniskt är det inte särskilt svårt. Ställer man rimliga säkerhetskrav (max tio procent förluster i personal, tjugo procent i materiel) så blir det inte oöverstigligt dyrt. Om vi tar täten nu kan sverige slå an tonen för hela koloniseringen av rymden. Detta rymdprogram skall vara Sveriges eget, inte ESAs, inte FNs, inte EUs, SVERIGES. VI kan, jag vill, Törs vi?
Front 242- Trumhinnorna 1-0
Orsaken är att den är påkostad och det kan dess höga ålder och miltal inte ta ifrån den.
Det som precis i det här fallet får min uppskattning är dess allt annat än billiga stereo. Jag spelar just nu Front 242s skiva Tyranny for you på en närapå smärtsam volym och det låter bara bra, den här skivan är annars kapabel att knöäcka de alllra flesta bilars stereo, men kära gamla 127 ställer upp med välljud hela vägen.
Diodlampa, netbook och insändare.
28/9-01
Jag köpte mig en diodlampa i fredags, inte en ficklampa eller så, utan en globlampa för vanlig glödlampesockel. Dessvärre var jag inte på det klara med vad en vanlig glödlampa har för ljusstyrka, Diodlampan på 1,8watt ger 65 lumen och det är dessvärre för mig i praktiken oanvändbart. Den skulle kunna användas som ledljus i en källare eller så, men i min lägenhet finns det ingen praktisk användning för den. Lite tråkigt, men smällar man får ta ibland. 98Kronor på erfarenhetskontot. Idag är lampan urtagen ur den golvlampa jag satte den i och väntar på nya uppgifter,
Jag köpte mig även en annan sak, men för lite längre sedan, i början på november köpte jag mig en Acer aspire on A110, en Netbook byggd på 100dollarsdatorns idé, men mer än bara en aning dyrare.
Det är alltså en enkilos laptop med niotumsskärm, 1,6GHz inte atomprocessor, 512MB internminne, en 6GB SolidStateDisk istället för hårddisk och med en lite udda linuxvariant som operativsystem.
Jag köpte denna då jag tröttnat på att utsätta min femtontums laptop för den misshandel det för en sådan dator innebär att slängas omkring i en taxi och då jag ville ha en smidigare dator av användbarhetsskäl.
Hur har det då gått att använda en så här liten dator med udda operativsystem, liten hårddisk och litet internminne?
Över förväntan faktiskt. Att komma ut på internet var den enklaste saken i världen, bara att be den söka efter ett trådlöst nät och sedan surfa med den förinstallerade firefoxbrowsern. För musik finns det en schysst förinstallerad mediaspelare, även E-post, officefunktioner, fotohanterare med flera program finns förinstallerat liksom ett antal enklare spel, där jag fastnat för en Tetrisvariant och ett där man skall skjuta färgade bollar för att skapa grupper av färgade bollar.
För att få datorn fullt ut användbar till det jag vill ha den till, vilket är allt utom fildelning och spel, så behövde två program installeras, för det första VLC-mediaplayer för att kunna se ppå film och TV-serier. För det andra, drivrutiner för mitt mobila 3G-modem.
Att installera VLC gick med en del googlande ganska bra, även om det inte var lika enkelt som med en XP-dator. För den ovane linuxanvändaren rekommenderas att, liksom jag gjorde, ta hjälp av en kompetent nörd.
Att installera drivrutiner för 3G-modemet var i sig inte så svårt, problemet är att datorn inte vill prata med mitt 3G-modem, däremot utan att tveka med en av mina kamraters identiska 3G-modem. Där drar jag slutsatsen att det är mitt modem som är slitet och skadat. Det går dock bra ihop med mina två andra datorer.
Den lilla hårddisken då?
Jo, där valde jag att köpa just en linuxdator med Solid State Disk istället för en XP-dator med 120GB HDD därför att jag ville ha en dator utan känslig hårddisk, bättre då med en SSD som ju saknar rörliga delar. Att disken är liten gör ingenting, jag ska inte ha några spel på den och film, musik och egna textfiler tar jag på SD-kort från min stationära dator. Då är det värre att disken är långsam, men inte heller det stör nämnvärt.
En möjlig kritik är att skärmen har lite dålig betraktningsvinkel, men med tanke på att skärmen är på nio tum så är inte det något problem, datorn befinner sig i mitt knä eller i min hand när jag använder den och då styr jag vinkeln kontinuerligt med händerna.
En annan kritik är att tangentbordet är väldigt litet så att det blir lätt att trycka på fel knapp om man har lite större händer, men det känns som orättvis kritik eftersom själva vitsen med datorn är just att den är liten.
Sammantaget är jag väldigt nöjd med datorn, den gör sitt jobb med bravur, även om den har sina begränsningar. Begränsningarna är dock inte farliga om man betänker dess låga pris, jag betalade 2700kr idag är den billigare och oerhört smidiga format.
Sen så skrev jag en insändare till UNT idag, jag tror inte att de tar in den, men man vet ju aldrig. Oavsett vilket så publicerar jag den här också.
Idag på sena eftermiddagen passerar jag över Stora torget och ser en
välregisserad demonstration som på sitt mest framträdande och till
synes samlande plakat jämför Israels försvarsaktioner gentemot Hamas
de senaste veckorna med judeutrotningen i Tredje Riket.
Denna oerhört grova retorik är inte bara osmaklig, den är även väldigt
tydligt felaktig.
Att inte fler civila dog under de senaste operationerna mot Hamas är
ett strålande betyg för Israels vilja och förmåga att skona civila
palestinier. Ville Israel så skulle man med den militära utrustning
man har tillgång till idag snabbt kunna nå en slutgiltig lösning på
palestinafrågan, det holocaust som Hamas talar om. Ett målmedvetet
användande av raketartilleri och bombflygplan med splitterammunition
och napalm skulle på blott några få dagar kunna utrota allt levande på
såväl västbanken som gazaremsan, helt utan Israeliska dödsfall.
Istället gör man försiktiga markoperationer med sannolikt lägre
våldsnivå än som egentligen är motiverat och där man accepterar egna
dödsfall för att skona motståndarsidans civila. Även det politiska
priset för Israel skulle förmodligen vara lägre än det politiska
priset de betalar när de år efter år försörjer palestinierna med
livsmedel, medicin och energi, en snabb utrotning skulle liksom
Turkiets folkmord på Armenier glömmas på kort tid, istället för det av
UNWRA permanentade flyktingproblemet som liksom kurdfrågan för Turkiet
är ett evigt infekterat sår.
Bevisen är överväldigande för att Israel vill ha fredlig samexistens
med sina grannar. Bevisen är lika överväldigande för att Hamas
fortsätter mot sitt uppsatta mål, Judarnas utrotning i mellanöstern.
Stolt.
Min förhoppning då var att få ett tiotal medlemmar på forumet så att man hade någon eller några likasinnade att utbyta tankar och erfarenheter med. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att jag idag skulle stå som administratör av ett forum med 194 medlemmar, drygt 4 inlägg per dag räknat sedan forumets start, ca fyrtio av medlemmarna inloggade någon gång varje dygn och över 3000 inlägg totalt. Jg kunde inte heller drömma om den sakkunskap och kamratskap som står att finna på forumet idag.
Som grundare och administratör av Swedishsurvivalist.egetforum.se är jag både stolt och lite ödmjuk när jag idag ser hur långt vi kommit sedan starten.
Linux, here i come!!!
Jag defragmenterade min Externa hårddisk igår, en 500GB hårddisk med 279 GB filer, filer som är ganska viktiga för mig.
Jag defragmenterade disken för att förebygga problem...
Resultat: mer än två tredjedelar av hittills kontrollerade mappar, som fungerade utmärkt före defragmenteringen är meningslöst skräp idag.
Hur i hela friden kan ett företag som Microsoft kosta på sig att sälja så dålig programvara?
Första bästa vänliga hjälpsamma människa som vill ges härmed tillstånd att komma och hjälpa mig att få igång min gamla dator (mest sannolikt trasigt kraftaggregat) och installera Ubuntu, firefox, openoffice, ett bra torrentprogram och VLC mediaplayer. Alternativt donera en dator med motsvarande prylar i. Hädanefter skall enbart dataspel komma i närheten av windowsburkar här i huset.
Och innan någon frågar, ja, mitt virusskydd är up to date. Ska det ta tjugofyra timmar efter att man tryckt på publicera innan ett inlägg fortfarande inte är publicerat? Använder blogg.se Windows?
20090112
Var på två bjudningar den senaste veckan. På trettondagsafton var jag på en trevlig släktmiddag med det mesta av den närmaste släkten på pappas sida. Det var en som vanligt trevlig tillställning med god mat och bekvämt sällskap. Det var även tre nytillkomna deltagare, Amanda, Alina och Rut.
Amanda är Magnus och Kristinas dotter och lillasyster till Markus. Alina är Elin och Johnnys första barn och Rut är Samuel och Marias dotter och lillasyster till Filemon.
När det drog ihop sig till dags att åka så visade det sig att Samuel och Maria åkt upp redan på söndagen, det gav mig vissa bekymmer då jag tänkt att Samuel skulle få skjutsa mig till där jag parkerat min cab samt hjälpa mig att kabla igång densamma så att jag kunde köra upp den till Hofors för parkering resten av vintern och fara med hoforsborna vidare till Borlänge. Utan skjuts och starthjälp var det inte alls lika roligt att se fram emot att köra cab. Så, vad göra? Jo, min chef köpte en Smart ForTwo till åkeriet i november och en del av syftet med den bilen är att kunna hyra ut den till personalen. Så, jag ringde chefen som befann sig på en finlandsfärja i skärgården och förhandlade fram en hyra av bilen varefter jag hämtade den på kaplanen (vårt namn på garage och växelområdet på gamla uppsalagatan 46). Hur är då en Smart att köra?
Intressant, mycket intressant. Det börjar med bakluckan, den är tvådelad som på en gammal Volvo amasonkombi. Men utrymmet är förvånansvärt rymligt och då man nog oftast har någon ryggsäck och kasse ungefär som jag hade nu så är det vettigt att bara öppna rutan och stoppa in.
Väl på plats bakom ratten så slås man först av hur rymlig bilen är, innan man börjar leta efter tändningslåset, vilket visar sig sitta nere vid växelspaken, som på en Saab. Apropå växelspaken förresten så är växellådan en intressant skapelse som man ställer sig lite frågande inför, inte så mycket för hur den skall hanteras, utan mer frågan, VARFÖR(?).
Det är såvitt jag förstått fråga om en manuellt styrd automatlåda. Vid en första anblick det sämsta av två världar, slirande momentomvandlare och manuellt arbete.
För att ta sig iväg från parkeringsplatsen fick jag lossa handbromsen, vilken man använder så fort man parkerar bilen, då den saknar Parkeringsläge i växellådan, och dra växelspaken bakåt från neutralläget till backläge, sedan gasa så att bilen rör på sig. Till skillnad från ”riktiga” automatväxlade bilar ligger ”stallspeed” över tomgången, så bilen vill inte dra iväg på egen hand, varken framåt eller bakåt. När jag sedan skall framåt får jag trycka fram spaken till neutral igen och sedan trycka den till vänster varvid ettan tickar i. När man sedan kör får man trycka spaken framåt för uppväxling och bakåt för nedväxling, uppväxlingarna går ganska så långsamt, långsammare än vid manuell växling av automatlådan i exempelvis Mercedes E-klass eller VW passat, det är ganska anmärkningsvärt tycker jag. Bilen växlar inte upp av sig själv, i alla fall inte som jag kom på den med, men då den bara gått 736km när jag satte mig i den så varvade jag den inte så högt, inte avsiktligt i alla fall. Ner växlar den däremot av sig själv. Så fort bilen stannar så läggs ettan i automatiskt, vid fullgas på femman växlar den också ned, om fullgasningen sker i ca nittio blir det nedväxkling till trean vid kickdown, varvid bilen accar riktigt kvickt för omkörning,
med en längd på 2,69 meter är det den i särklass kortaste bil jag har kört, trots det känns den som vilken bil som helst så länge körningen är normal och asfalten jämn. Den känns tämligen struttig över ojämnheter och dess halkegenskaper är tämligen spännande. Vid lite kraftigare rattrörelser sladdar bilen väldigt lätt, något jag blev varse i Säter om jag inte märkt det förr vid första rondellen när man kommer söderifrån gick jag in i rondellen i knappt fyrtio kilometer i timmen, en hastighet som inte får ses som anmärkningsvärt hög, snarare ganska låg. Bilen fick omgående fyrhjulssladd och stannade bara några få tum från diket. Den här bilen är utrustad med dubbfria vinterdäck, jag vet inte om den skulle få bättre eller sämre vinteregenskaper med dubbdäck, bättre grepp kunde få den att vilja välta istället.
Efter totalt 34,4 mils körning under två dagar, hälften av sträckan med passagerare är jag halkegenskaperna till trots imponerad av bilen, den är vilsam på landsväg. Även 110-väg, även om sittdynan på förarsätet är något kort. Den är rymlig för två personer och den är synnerligen lättparkerad. Sikten är bra, även om bakrutan blir väldigt smutsig väldigt fort och en bakrutetorkare fäst i överkant innebär att spolarvätska och smutsvatten rinner tillbaks ner på bakrutan.
Jag upplever inte bilen som så bensinsnål som dess format antyder, men med 21 liter tankat efter 34 mils körning varav en hel del i hög hastighet och under bilens inkörningstid så får den godkänt.
Sammantaget är det en bil jag definitivt inte skulle ha något emot att äga, eller att köra riktigt långt med, även om jag inte skulle välja att köpa en ny Smart, då jag kan få betydligt mycket mer bil för samma pengar om jag tittar på storbilar på begagnatmarknaden.
Hur var det med den andra bjudningen då?
Jo, det var en trevlig tillställning, om än med kort varsel. Vid tjugo i sex på lördagskvällen MSNar en kompis mig och bjuder hem mig till honom och madamen i Stenhagen till ca klockan sju. Så, jag rotar fram lite rena kläder och ringer en kollega som får skjutsa mig dit via Ica väst, där jag köper en Alladinask till värdparet (med så kort varsel så får man inget roligare än så). Jag äör först på plats och får se på medans värdparet lägger de sista händerna på den utsökta middagen som utgörs av kyckling med skysås, brysselkål och gryn, blandade gryn, quinoa, bulgur, linser ochn säkert något mer. Maten var suverän och sällskapet var än bättre, ty till höger om mig vid bordet satt en charmerande ensamstående mamma som jag verkligen inte skulle ha något emot att lära känna bättre.
Kvällen bjöd på varierat samtal kring matbordet och i salongen, denna gången med mycket teologi på dagordningen.
Jag hoppas verkligen på att bli inbjuden till middag med åtminstone delvis samma gäster igen.
Bristande samhällsservice, igen.
Vad blir då följden av centraliseringen? Bättre service?
Jag tror att vi kan få snabbare service, men med mindre substans och mindre flexibilitet. Vi kommer att få en poliskontakt som liknar vårt snabbmatsutbud, du får det ganska snabbt för det mesta, men det är oerhört schabloniserat. Har jag en observation att delge polisen så kan den vara av värde för polismannen på LKC i Uppsala, eller för VB på polisen i Uppsala, men för en telefonist på ett callcenter i kiruna blir det bara en deetalj som får en rad i dagens rapport över telefonskörden närhon skriver ihop den och skickar den för vidare gallring hos sin överordnade innan den till slut kommer till Uppsala.
Vad vi behöver i Sverige ärninte fler portvakter mellan medborgare och samhällsservice utan färre. När man införde 11414 framstod det för mig som något positivt, man fick ett enkelt nummer att nå polisen i icke brådskande ärenden utan att behöva konsultera den lokala telefonkatalogen.
När man sedan stängde det lokala numret till LKC blev jag lite misstänksam och besviken, det framstod som att man inte hade förbättrad service för ögonen. När jag i mellandagarna inte kunde nå polisen i relevant del av landet uppenbarades ohederligheten bakom 11414 ytterligare och nu säger man på ekot idag att man ytterligare skall försvåra relevant kontakt med polisen.
Bort med alla dessa portvakter nu!
Samhällelig service (eller total avsaknad av sådan)
Vi försöker ringa polisen och be dem om hjälp, polisens enda offentliga nummer 11414 går enbart till den länskommunikationscentral som är närmast där man befinner sig. Jag som befinner mig i Hofors kommer alltså tiill länskommumikationscentralen i Gävle där man säger att "våra nummer till SJ lämnar vi inte ut, för övrigt är Skåne inte mitt bord, så jag kan inte ringa dem och be dem att hjälpa dig."
När lillasyster som har varit på resa i arton timmar ringer 11414 kommer hon till en idiot i skåne som bara säger att "du måste spärra korten innan du kan göra en polisanmälan" och att få henne att förstå att det är hjälp att slippa göra en polisanmälan hon vill ha, det går inte.
Det här utstuderade undvikandet av kontakt med allmänheten är inte acceptabelt och någonting måste göras åt det.
När polisen införde sitt nummer 11414 så sa man att det var för att göra det lättare för allmänheten och det trodde jag på, tills jag ringde till LKCs gamla nummer i uppsala, 018-168590 och blev hänvisad av en telefonsvarare till 11414, det innebär att avsikten var att göra det svårare, inte lättare att nå relevant polismyndighet.
SJ har nogrannt dragit undan alla telefonnummer utom till ett fåtal callcenters som håller stängt på alla "besvärliga" tider
och som när de har öppet är effektiva portvakter som hindrar all kontakt med personer som faktiskst kan hjälpa.
Detta är inte acceptabelt, SJ måste starta ett dygnetruntöppet callcenter dit man kan ringa och varifrån de kan kontakta vilken SJ-befattning som helst i landet för att lösa uppkomna problem.
Servicen till medborgare och kunder runt om i samhället försämras stadigt och det är hög tid att något görs för att ändra detta. Vi har tekniken som behövs för att ge fantastisk service till medborgarna, men man väljer att använda den till att ställa upp en mur mellan medborgarna och samhällsviktiga funktioner.
Julen såhär långt
Väglaget var bra under hela resan med vått och smutsigt till någon mil efter att vi lämnat E4 och därefter bra vinterväg med frusna vägbanor och bra grepp.
Utan GPS hade den här resan inte varit något störe bekymmer, det är en ganska enkel rutt att hitta, med GPS var det bäldiggt enkelt och behagligt, med tanke på att det är en rutt varken jag eller Johan kört och som jag själv bara åkt en gång tidigare så var det ändå skönt att ha sin kära Mio C220 som vägvisare.
Juölklapparna var på det hela taget inget speciellt, givetvis uppskattat, men inte värt att listta i en blogg, men en sak stack verkligen ut och det var ett par vita Fotomuggar, den ena med bild på min kära Suicide Express, alltså min svarta motorcykel, den andra med en bild på min högt älskade Opel Commodore.
Övriga runt borrdet fick Julklappar i spannet från spelande blinkande julslips, via trevliga och uppskattade kläder, verktyg, husgeråd och smycken upp till en Playstation 3 med Abba Singstar och need for speed under Cover.
Denna maskin fick mig att ompröva både min åsikt om Spelkonsoler nyare än NES och om bilspel, Need for speed underground är riktigt roligt och kontrollerna fungerar rimligt bra, även om inte den riktigt rätta känsla är där för en som kör bil med mer än bara ögonen.
Hittills har Julen varit riktigt bra med en del spännande Norska Julrätter och intensivt umgänge, även om jag saknar bland annat Kalle ankas julafton och Karll-Bertil Johnsons Julafton.
Återfärd söderut inleds i svinottan på måndag, Då i Ford Scorpio då Johan preliminärt blir kvar och arbetar i Mo över våren.
God jul i stugorna!
Tvåpartisystem
Som jag ser det visar detta ett stort förakt mot folket och mot vårt demokratiska system. Politikerna talar om effektivitet och styrka i politiken. Effektivitet och styrka är någonting åtminstone jag inte vill ha, "effektivitet och styrka" i politiken kommer att innebära att politikerna i de olika partierna rutinmässigt sviker sina väljare istället för att med näbbar och klor förhandla fram lösningar där de får så mycket av sina kärnfrågor framlyfta som möjligt för varje eftergift de ger till andra partier. "Effektivitet och styrka" är det som gjort att borgerliga partier svikit löften om billigare bensin och istället gått med på höjd bensinskatt, när de borde sagt "Jag har lovat mina väljare billigare bensin, om ni inte är med på att ge dem det så är inte jag med på att regera med er." "Effektivitet och styrka" i politiken är det som gjort att KD som enskilt parti röstat emot homovigslar, istället för att säga till övriga regeringen att "Det här är en av våra absolut centralaste frågor, om inte alliansen stöder oss på den här punkten och ser till att partipiskorna viner så att homovigslarna fälls, så fäller vi regeringen."
"Effektivitet och styrka* i styret är det som lett till FRA-lagen, den kommande IPRED-lagen med flera lagar som drivs igenom snabbt och illa underbyggt och i svepande termer slår bort enorma stycken medborgerlig integritet.
"Effektivitet och styrka" är någonting jag enbart vill ha i regering och riksdag när Sverige är direkt hotat av en yttre fiende och den fienden inte är de enskilda maktmänniskornas bästa polare i bryssel, ty dessas femte kolonn, maktnomenklaturan i Sverige blir mångfallt farligare för folket om vi har effektivitet och styrka i regeringen.
Det finns ett till problem i det hela, vad händer med de "starka och tydliga regeringsalternativen" när det kommer in andra partier i Riksdagen? Om Piratpartiet och SD kommer in i riksdagen på 4,1% vardera och alliansen respektive Sossarna med stödpartier bara får 44-48% vardera, vad händer då med de starka och tydliga regeringsalternativen? partier på bägge sidor har sagt att de aldrig kan samarbeta med SD, PP har tydligt sagt att utöver i frågor krinf upphovsrätt och elektronisk frihet så har de ingen partipiska. Om jag röstat på endera blocket i tron att de skall utgöra ett sammanhållet regeringsalternativ och de plötsligt börjar agera som separata partier när kartan genom inkastandet av en vågmästare ritats om, var står jag som väljare då?
LURAD SOM VANLIGT!
Jag kan inte med gott samvete rösta på ett parti som redan innan valet säger att "en plats vid köttgrytorna är viktigare för oss än att föra vårt partis ideologi och partiprogram i riksdagen".
Röstar jag vänster 2010 röstar jag på Kommunistpartiet, röstar jag odefinierat frihetlig mitt så röstar jag på PP eller SD, röstar jag konservativt så vete fan vilket parti jag röstar på, något konservativt borgerligt parti har jag hittills inte sett röken av.
Att inom Sveriges gränser erövra Finland åter.
Vad menade han?
Manade han till krig mot ryssen för att återta förlorad mark?
Nej, han manade till att återvinna Sveriges stolthet och självförtroende. Med "inom Sveriges gränser" så menar han juast det, utan att gå utanför rikets gränser så skulle vi reparera den skada vi led som nation när ryssen stal en tredjedel av kärnriket, när den östra rikshalvan slets ifrån resten av rikskroppen. Att inom Sveriges gränser erövra Finland åter innebär att förbinda den amputerade kroppsdelen och lära oss stå stolta och starka med de nya förutsättningar detta gav oss.
Så har ännu inte skett, mannen på gatan är inte medveten om det, men vi lider fortfarande som nation och som enskilda medborgare av det dåliga självförtroende som kom i och med brakförlusten som enbart hjältegeneralen Von Döbeln räddade från att bli fullständig undergång.
Vår Defaitistiska Regering talar om att staten inte skall köpa Volvo PV och SAAB automobile, för att vi som litet land inte kan klara att sköta om dessa samhällsviktiga och industriellt systembärande företag bättre än två arroganta socialförsäkringsföretag som råkar producera bilar kan.
Våra landsförrädiska proffstyckare antyder att Sverige aldrig haft ett försvar som kunnat skydda oss om Fi angripit.
Våra svenskföraktande media och oppositionspolitiker antyder att Sverige inte har någon kultur och absolut ingen värd att skydda och föra vidare.
Allt medan bevisen på varje givet område visar att vi är jättebra på allt vi företar oss i det här landet.
Något måste göras för att ge Sverige som nation och svensken på gatan självförtroendet tillbaka.
Jag får erkänna att jag inte vet vad, men jag har tillförsikt att våra handlingskraftiga medborgare kommer att hitta ett sätt att inom Sveriges gränser erövra Finland åter. Ärren kommer alltid att finnas kvar, men såret måste läkas och vi måste lära oss att våga stå starka trots det nedriga angrepp som skadat oss så hårt och så långvarigt och som skadar oss än idag.
Sköna skor
Musikreferensen torde inte vara särskilt svår att knäcka för de flesta i min generation eller yngre.
Hur som helst, jag fick ju ett paket igår (onsdag) med bland annat ett par nya kängor, idag har jag invigt dem.
De känns ärligt talat ungefär som alla andra nya par M90 marschkängor jag ägt, kort sagt lite stela och obekväma med en gång, men de blir snabbt bekvämare.När jag gick till jobbet i eftermiddags var skorna aktivt obekväma, när jag haft dem på mig uppemot elva timmar och promenerade samma väg hem så var de riktigt bekväma och hemtama och vandringen kändes betydligt kortare och snabbare än med de gamla kängorna. Om det beror på att de här är friskare med mer stuns i sulan, eller på att jag hade dem välknutna vet jag inte, men jag tror på en kombination med tonvikt på det tidigare alternativet.Skojigt att tala om de nya och de gamla kängorna förresten med tanke på att de gamla är tillverkade 1998 och de nya är tillverkade 1997, men så är det väl med överskottsmateriel antar jag.
Här har vi den obligatoriska nya/gamla bilden, de gamla är storlek 295 och har stålhätta, de nya är storlek 300 och har vanlig plasthätta, i övrigt är de i sitt ursprung identiska.
Fick ett paket idag
Dessbättre hade innehållet inte tagit någon skada.
Innehållet var ett par nya M90 Marschkängor att ersätta mina vardagskäöngor som nu får gå i pension i form av att hamna som reservkängor. Två nya M90 T-shirts, tillverkade 2001 att ersätta de sådana som jag fick i lumpen då dessa är helt utslitna, dessa kommer att användas till vissa applikationer i vardagen. Slutligen så innehöll paketet en praktiskt taget obegagnad värmerock M90 samt mellanskillnaden mellan priset för en ny och en begagnad sådan. Rocken var helt perfekt efter mina önskemål, den ger intryck av att vara väldigt lite använd, den har den fodrade huvan som de tidigare exemplaren har och den är av samma storlek som den jag hade i lumpen.
När jag lagt ut jackan på golvet tillsammans med de övriga inköpen såg jag att den hade en kaptensspegel på bröstet, detta föranledde en reflektion att den måste använts av en kapten i södra Sverige, närmare undersökning av jackan visade att så var fallet då den var märkt med KN *** ********* 22 komp P2. Den har alltså tillbringat sitt aktiva liv i en garderob tillhörig en kapten som slöat på kontor eller fisit runt i ett pansarfordon.
Nu är min Rekord vinterförvarad.
Nu får man klara sig utan bil över vintern, men med en dryg kilometer till jobbet så ska jag nog överleva.
Jag har fått en brorsdotter!
Här ärr en bild på min brorson Filemon och min ännu namnlösa brorsdotter.
Bilden är tagen på BB när vi hämtade min mindre än dygnsgamla brorsdotter och hennes föräldrar.
Robusthet, redundans och yrkesstolthet.
Men, samhället är mindre robust än någonsin, man har inte personal som kan åtgärda problem i systemet och i den mån man har personal som skulle kunna lösa problemen så har de inte befogenhet att göra det.
I somras blev ett tåg stående fem timmar på spåret neråt linköping, mitt i Svenskt industrilandskap. Det blev stående i timmar fullt med passagerare, trots attt det garanterat fanns dieselelektriska lok på flera industrier runtikring som kunde skickats att dra tåget till station, om någon haft fantasin och befogenheten att kalla in den hjälpen och låta SJ betala för den.
Så fort snön kommer så fryser växlarna på stationerna och man har inga växlare som kan gå ut med skyffel borste och spett för att lösa problemet.
1998 drabbades Gävle av "århundradets snöstorm" och var svårt lamslaget i dagar. Hade I14 funnits kvar hade värnnpliktiga med bandtraktorer hållit lands och europavägarna farbara och med snöskyfflar och bandvagnar hållit stadens funktioner igång.
Vad som krävs för att hålla samhället fungerande är relativt små utgifter, det krävs att man bygger in redundans i vissa tekniska system, att man köper in eller kartlägger vissa resurser för att lösa uppkommande problem exempelvis med järnväg och vägtrafik. Det kräver att man ger folk tydliga och omfattande mandat så att man alltid kan få fram en beslutsfattare med ansvar och befogenhet att lösa uppkomna problem oavsett tid på dygnet och det kräver att de som finns i organisationerna har en yrkesstolthet. "Jag personligen ska se till att det löser sig för den här personen eller de här personerna. Jag tar ansvaret för att lösa den uppkomna situationen, även om jag har en ansvarig chef som skall lösa det så tar jag det som min uppgift att det skall lösa och släpper det inte förrän det är löst."
Det kräver även att man är beredd att inte tänka kostnadseffektivt. Det må vara mer kostnadseffektivt för SJ och banverket attt si och så många tåg med si och så många passagerare står och tickar tid på spåret. En ekonom tänker "x passagerare som står still i fem timmar kostar y kronor, Y är billigare än att lösa problemet omgående till en kostnad av Z, låt dem stå och svettas i ett överhettat tåg".
En chef med ansvarskänsla tänker " hur får vi de här passagerarna till sin destination så fort som möjligt?" Sedan löser han det och finner sig i att det kostade lite mer.
Förmodligen är hemligheten att driva verksamheten i verksform med tillgänglighetskrav istället för i bolagsform med avkastningskrav.
Motsvarande fenomen och bekymmer finner vi på flera håll i samhället och lösningarna är liknande.
Kvinnorna har frigjorts, dags att frigöra männen.
Jag tycker att det börjar bli dags att arbeta för männens frigörelse.Lesbiska par har fått rätt till artificiell insemination och in vitro befruktning, homosexuella par har även fått rätt att adoptera, Kvinnor har fri tillgång till abort och den nyttjas så ofta att den i Sverige måste betraktas som en rutinåtgärd. Nu väntas enligt vad jag hörde på radio igår en lag drivas igenom som medger ensamstående kvinnor rätt till artificiell insemination i Sverige, även det kan väl ses som helt okej, så länge de själva klarar av att försörja sina barn. Men är det inte dags för lite manlig frigörelse? Eftersom de ledande politiska partierna genom att ta ställning för ensamstående kvinnors rätt till inseminiation tydligen anser att barn inte behöver en pappa och eftersom kvinnorna själva tydligt visar att abort är en rutinåtgärd så kunde det vara dags att införa juridisk abort, alltså att ge pappan möjlighet att avsäga sig alla rättigheter och skyldigheter gentemot barnet, inklusive arvsrättt. Genom en sådan juridisk abort skulle "pappan" få likställd status med en spermadonator, alltså någon som barnet har rätt att få veta vem det är när h*n blir myndig, men som inte har några plikter gentemot barnet eller dess mor.
För att ge kvinnan möjlighet att välja om hon vill stå ensam med ett barn så bör juridisk abort bara få göras intill det som infaller senast, två veckor före senaste fria abortveckan eller två veckor efter att han fått veta att ett barn som är hans är på väg eller är fött. för bevisning i detta bör kvinnan låta honom skriva under en standardblankett eller spela in samtalet ("Vad är det för datum idag?" "tionde oktober" "jag vill berätta för dig att jag är gravid och att det är du som är pappan, kan du skriva under det här papperet som bevisar att jag underrättat dig?") Blanketten eller inspelningen skall givetvis omgående lämnas in och registreras i länsrätten eller så.
Idag har kvinnan hur många tillfällen som helst att välja om hon vill bli förälder eller inte, upp till tolv veckor eller så efter samlaget. Mannen har två tillfällen, när han väljer att ha sex eller inte och när han väljer att använda kondom eller inte. Med den här lagen skulle han ha ytterligare någon möjlighet.
Det enda argument jag hört emot denna lag är att det är biologisk skillnad på män och kvinnor och att en man måste ta ansvar för sina gärningar (underförstått, en kvinna skall inte behöva ta ansvar för sina). Med de lagar som nu genomdrivits och är på väg att genomdrivas så söker man undanröja den skillnaden ( det krävs i naturen en man och en kvinna för att ett barn ska bli till, feministerna vill nu att det ska krävas en kvinna och en donator, det krävs bara ett ytterst fåtal donatorer för att förse hela rikets kvinnor med den säd de vill ha, dessa kan i extremfall bestå i fångar som med tvångsmedel tappas på sin säd), om man med lagar kan undanröja en skillnad, så kan man med lagar oskadliggöra en annan skillnad.
För att kompensera för den av naturen inbyggda orättvisan borde man även prioritera bögpar och ensamstående män vid adoptioner, de har inte som kvinnor möjligheten av insemination och staten och lagen bör ju ha uppgiften att jämna till spelplanen, det säger i alla fall feministerna så fort det är kvinnorna som på grund av fysiska skillnader är underpriviligierade.
